Jag har nu suttit här en timme och suddat ut de jag skrivit om och om igen. Jag vill inte lämna ut mig själv men sammtidigr behöver jag öppna upp mig och få ut alla mina känslor i ord. Men jag tänker inte göra det här på bloggen jag vill inte att det ska bli mer oroligt och mer vrede precis som en vulkan som när som helst kan expolodera. Och den gör de när man minst anar det! Jag tänker lägga bloggandet på sidan jag vet inte hur länge jag kommer att göra det men jag vet att jag kommer att säga en eller två gånger så mycket saker som jag inte borde dela med mig av på internet.

Men glöm inte att fortsätta kolla in min blogg i mellan åt just för att man vet aldrig när jag är tillbaka för att skriva igen.

Ta hand om er, kärlek från Anna.