12 stones - Lie to me

A candle burns away
The ashes full of lies
I gave my soul to you
You cut me from behind

Nowhere to run and nowhere to hide
You're scared of the truth, I'm tired of the lies
Cause who I am
Is where you want to be

Don't act like an angel
You've fallen again
You're no superhero
I've found in the end

So lie to me once again
And tell me everything will be alright
Lie to me once again
And ask yourself before we say good bye
Well good bye
Was it worth it in the end?

You said you were there for me
You wouldn't let me fall
All the times I shared with you
Were you even there at all?

Nowhere to run and nowhere to hide
You're scared of the truth, I'm tired of the lies
Cause who I am
Is where you want to be

Don't act like an angel
You've fallen again
You're no superhero
I've found in the end

So lie to me once again
And tell me everything will be alright
Lie to me once again
And ask yourself before we say good bye
Well good bye
Was it worth it in the end?

Why'd you have to up and run away
A million miles away
I want to close my eyes and make believe
That I never found you

Just when I put my gaurd away
It's the same old story
You left me broken and betrayed
It's the same old story

Don't act like an angel
You've fallen again
You're no superhero
I've found in the end

So lie to me once again
And tell me everything will be alright
Lie to me once again
And ask yourself before we say good bye
Well good bye
Was it worth it in the end?

Lie to me once again
It's the same old story
Lie to me once again
It's the same old story

Was it worth it in the end?

Hej bloggen, jag lever trotts dålig uppdatering. Jag har bara inte haft humör för att skriva. Jag var riktigt pissed off igår och hade några tanke ställningar, och jag vet inte fall jag har löst dem ännu och jag vet inte fall jag kommer att lösa dem heller. :/ Jag vill bara skrika ut min frustration men antar att det inte kommer att hjälpa mig speciellt mycket. Jag har ju skrivit på bloggen om min pappa också så ni som läser min blogg vet ju vid det här laget hur allt ser ut. Något jag kanske inte har nämt att min pappa har haft en utav sina perioder nu och har haft den ett tag. Denna gången har det berott på hans skiljsmässa osv.. Jag förstår att det är en tuff tid för honom men det är han som är svag och inte kan klara sig igenom det utan att dricka. Sedan är det klart att det är jobbigt för honom att hans exfru redan har träffat en ny, jag hade också blivit rosenrasande om det hade hänt mig. Från början såg jag det bara från ett perspektiv och lyssnade bara på ena sidan av historien och dömnde min pappa förhårt. Något jag mått dåligt över ett tag nu. Det var verkligen inte meningen att dömma honom över hans drickande, det är inte okej att han dricker och vissa saker han gjort under de senaste dagarna är heller verkligen inte okej.. Men är det verkligen okej att älska en ny man lika fort som de tagit slut på ett tio år långt förhållande? Jag kan verkligen inte förstå hur man kan älska någon så kort efter. Jag hade fått skuldkänslor och kännt mig som en dålig människa som går från ett förhållande till ett annat.. Man kanske behöver lite tid för sig själv också innan man hoppar in i ett nytt förhållande. Jag är verkligen inte sur eller arg på någon jag är bara så trött på att människan är så falsk. Jag vet vad mina bröder står i det här och jag tycker det är fel utav dem att de tar någons parti, klart pappa är våran pappa och vi älskar honom men det ger oss inte rätten till att dömma ut en människa som funnits i våra liv i tio år. För innest inne älskar vi henne precis som hon är, med eller utan pappa vid sin sida. Men man kan fortfarande ha en åsikt om hur allt har gått till. Det är inte ens fel att två personer träter!

Jag kan ärligt säga att jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att det inte längre ska vara tillsammans mest för att det var min styvmamma som gjort att jag fått den kontakten med min pappa som jag idag har. Även om de inte är så mycket som jag önskar att den var så är det tillräckligt för att jag ska känna mig trygg och lycklig. Nu när de inte längre ska leva tillsammans så känns det lite tomt och det är svårt att vänja sig vid tanken. Jag har nog tidigare levt i en chock och självklart är jag super glad för min styvmammas skull att hon känner sig lycklig men jag har fortfarande min åsikt om den hela och det slog mig igår.

Jag har nog inte riktigt fattat att det var på allvar fram till igår, jag vaknade nog från min dröm igår och insåg att allt var en verkligt.

Jag har sagt tidgare att jag inte vill hänga ut någon i min blogg, men what a fuck jag ska få skriva vad jag vill i min blogg. För trotts allt de är min blogg och jag har den för min skull och ingen annans. Jag är trött på att ta hänsyn till alla andra hela tiden och därför tänker jag sluta med  det, ja till en viss del alla fall.

Jag älskar er båda och jag tänker hålla mig utanför erat för jag orkar inte ha en fot i varje värld. Jag ska ta hand om mig själv och ta hand om det förhållande som jag har. För mitt humör och min oro går ut över den människan som jag älskar något otroligt, ord kommer aldrig räcka för vad jag känner för min älskade. Jag tänker aldrig låta mitt förhållande gå till spillo för att jag hela tiden ska gå som en känsloladdad bomb, berädd att sprängas vilken sekund som helst. Jag är en kämpe och kommer alltid att vara det, jag tänker inte sätta mitt förhållande på spel bara för att jag ska bry mig och vara orolig hela tiden. Det är slut med det!

Jag kommer alltid bry mig för att jag älskar min pappa och min styvmamma men det måste också finnas en gräns över hur mycket jag ska ta och bry mig.

För jag ska bli så mycket bättre en vad världen trott om mig...