Direktlänk till inlägg 13 oktober 2009

Oroa dig inte för morgondagen, i övermorgon är den över

Av neverleave - 13 oktober 2009 12:22

Allt man är med om som barn tar man med sig mer eller mindre hela livet, man lägger det i ryggsäcken och bär om kring på det, bra som dåliga minnen. Om man agerar och resonerar på olika sätt beroende på vad man fick vara med om som liten eller under hela ens liv. Därför kan också ens egna åsikter påverkas utav det man vart med om som barn och självklart kan åsikterna ändras med åren, man kan ju lära sig att tänka annorlunda.

Hela livet är en process där vi lär oss saker, där vi får uppleva saker och de sakerna tar vi med oss oavsett om vi vill eller inte. De saker som är skrämmande minns vi starkast medan de saker som är fina minns vi fast inte lika starkt.

För när vi tänker tillbaka på fina minnen så blir vi ofta varma i kroppen och man får fram ett leende och samma sak händer inte med kroppen när man tänker tillbaka på något dåligt minne som man minns ännu starkare.


Att vi reagerar olika på minnen beror på olika saker för vi alla människor har ju med oss olika saker i ryggsäcken. men jag är helt övertygad om att en enda händelse kan förstöra en annan människas liv för resten av livet. Sedan kan man påverkas av olika saker och de saker som påverkade oss kan hänga med i hela livet, på olika sätt.

Vissa saker kan man jobba bort, en del saker försvinner med tiden medans andra saker inte försvinner alls. En del saker försvinner bitvis men en enda liten bit hänger kvar. Av både vana och för att det är svårt att vli av med det helt. Som tex; Jag var med om en sak när jag var 17 och det sitter fortfarande i men det hemskaste av den händelsen hänger kvar medan detaljer börjar suddas ut då de gått 3 år sedan de hände och då börjar man bearbeta det och när man tror att man bearbetat färdigt det och kan lägga det bakom sig så upptäcker man att det finns bitar som inte alls är klara att lägga bakom sig. Att man faktiskt påverkas mer en vad man tror av olika händelser när man var barn.


Allt för att vuxna människor inte tänker på att det finns ett barn, eller en människa som är påväg ut i vuxenvärlden med i bilden. Och att det barnet faktiskt kan ta så stor skada att den egentligen omedvetet bearbeta det i många år efter händelsen. Om jag fick välja skulle jag hålla mina små syskon borta från allt de onda för resten av deras liv. Att det inte skulle få vara med om något mer hemskt alls under deras uppväxt eller under deras liv, men jag vet att jag inte kan det. Och sedan vet jag inte fall det hade vart så nyttigt heller. Nu efteråt vet jag inte om jag hade velat att mina föräldrar eller anhöriga gjort så emot mig. För det är trots allt mina erfarenheter som gjort mig till den jag är idag.



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av neverleave - 14 augusti 2010 18:14

" Det finns alltid en risk att den vi älskar inte längre vill leva med oss och till och med kanske börjar älska någon annan. Vi kommer aldrig kunna förhindra det, därför är det lika bra att våga tycka om och älska så ofta och så mycket som möjligt. D...

Av neverleave - 29 april 2010 11:21

Då vart det torsdagoch jag har min sista dag med brevid gång på ett kvällspass så att jag kan ta och lära mig hur det funkar på kvällarna också. =) Igår så flyttade jag mina grejer till norrahammar och jag måste säga att lägenheten vart hur bra som...

Av neverleave - 28 april 2010 12:44

Efter lite om och men den senaste tiden är det bestämt att jag ska bo hos pappa i Norrahammar tills det har löst sg med lägenhet för min del och även i sådana här tider visar det sig verkligen vilka i ens närhet som är äkta och oäkta. Så från och m...

Av neverleave - 24 april 2010 16:16

Ja det sista har verkligen vart en omtumlande tid i mitt liv och allting jag byggt upp rasade på en sekund. Men jag har bitit ihop även den här gången och visar mig stark inför dig och orörd. Jag vet inte om de är mest fel för mig eller emot dig då j...

Av neverleave - 7 april 2010 11:32

 Världen är ett pussel, varje människa är en bit. Motivet det är vackert, men jag hör inte dit. För jag har egna tankar, i färg med fel nyans. och jag försöker välja väg, men passar ingenstans ...

Presentation


De flesta andra gör det...varför skulle jag inte kunna göra det...? Blogga alltså. Jag antar att även jag har något att berätta, roa, skvallra om, lära ut, intressera eller kanske bara fördriva tiden med...eller?
Jag ger de ett försök trots allt!

Senaste inläggen

Fråga mig

0 besvarade frågor

Länkar

Kategorier

Gästbok

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23
24
25
26 27 28 29 30
31
<<< Oktober 2009 >>>

Sök i bloggen

Arkiv

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards