Detta är något jag har tänkt på sedan det kom upp på en klass diskution igår, vilka är de som ska få skaffa barn och vilka är de som inte får skaffa några barn? Vad är rätt och vad är fel? Vilka är de som ska avgöra om man är kapabel till att ta hand om ett barn och har man råd att sätta ett liv till världen?

Jag tycker det är fy skam att inte handikappade människor ska få ha barn då de just har ett handikapp och sedan beror de ju helt klart på vad de är för ett handikapp men så länge de inte är grava handikapp och så länge de är kapabla till att ta hand om sig själva så kan de väl också vara lika bra förälder som någon annan? Eller ja kanske till och med ännu bättre i vissa fall skulle jag kunna tänka mig. För vem har rätten att säga att de inte ska ha barn?

För hur många "friska" människor är de inte som skaffar barn som är långt ifrån kapabla till att ta hand om ett barn och verkligen långt ifrån att till och med kunna ta hand om sig själva?

Det är något som gör mig så frustrerad och arg är när människor ska tala om för varandra vad man ska inte ska göra eller vad man är kapabel till eller vad man inte är kapabel till. Den ända som är kapebel till att avgöra det är en själv. För varför ska en handikappad bli tillsagd att de inte får skaffa barn bara för att den har just ett handikapp när människor med alkoholproblem,drogproblem och kriminalitet kan skaffa barn till höger och vänster.

Det är barn som far illa otroligt mycket att växa upp i en sådan miljö, vad är det då som motsäger att man ska ha koll på dem och sterilisera dem precis som man gjorde med handikappade människor förr just för att de inte skulle kunna skaffa barn. Det är väl i princip samma sak?

Att vara förälder är har ingenting att göra med verken ålder eller handikapp det handlar om att man tar på sig ett heltids jobb och jag säger inte att det är okej att skaffa ett barn till världen om man har ett gravt handikapp då man inte kan ta hand om sig själv och vet inte riktigt vad som är bäst för en själv men att skaffa barn med någon nedsatt funktion i kroppen vad spelar det för roll, kärleken och att vara förälder sitter ju inte i den delen.

Det är sjukt att det ska finnas några gubbar och tanter uppsatta i sverige som ska avgöra vilka det är som ska få skaffa barn och vilka de är som inte får det.

Tänk att gå under nio månader och veta att när mitt barn kommer ut kommer de att ta det för att det inte tycker att jag är en kapabel förälder.. Det är ingenting som någonsin kommer att släppa och det kommer ju sitta i hela livet. Varför inte ge alla en chans bara? Måste alla vara så sjuhelsikes dömande hela tiden. Vi är ju bara människor och ingen är perfekt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

" Det finns alltid en risk att den vi älskar inte längre vill leva med oss och till och med kanske börjar älska någon annan. Vi kommer aldrig kunna förhindra det, därför är det lika bra att våga tycka om och älska så ofta och så mycket som möjligt. D...

Då vart det torsdagoch jag har min sista dag med brevid gång på ett kvällspass så att jag kan ta och lära mig hur det funkar på kvällarna också. =) Igår så flyttade jag mina grejer till norrahammar och jag måste säga att lägenheten vart hur bra som...

Efter lite om och men den senaste tiden är det bestämt att jag ska bo hos pappa i Norrahammar tills det har löst sg med lägenhet för min del och även i sådana här tider visar det sig verkligen vilka i ens närhet som är äkta och oäkta. Så från och m...

Ja det sista har verkligen vart en omtumlande tid i mitt liv och allting jag byggt upp rasade på en sekund. Men jag har bitit ihop även den här gången och visar mig stark inför dig och orörd. Jag vet inte om de är mest fel för mig eller emot dig då j...

 Världen är ett pussel, varje människa är en bit. Motivet det är vackert, men jag hör inte dit. För jag har egna tankar, i färg med fel nyans. och jag försöker välja väg, men passar ingenstans ...